En god ljudmiljö främjar delaktighet
En god ljudmiljö gagnar alla men för hörselskadade är det avgörande. För hörselskadade är god ljudmiljö en förutsättning för att kunna ta del av information, samtala och vara socialt delaktiga. Dåliga ljudmiljöer kan skapa såväl kommunikationssvårigheter som utanförskap.
Samtalsstörande ljud är inte skadliga för hörseln men försvårar möjligheten att höra och samtala. En dålig ljudmiljö kan orsaka försämrad koncentration, prestationsförmåga samt inverkar negativt på vår hälsa och livskvalitet. Bakgrundsmusik, stolar som skrapar eller sorl i lokaler med dålig akustik försvårar möjligheten att uppfatta samtal. Detta är i synnerhet svårt för personer med nedsatt hörsel.
Vanliga följder av dålig ljudmiljö är svårigheter att minnas, koncentrationsproblem, huvudvärk, trötthet, irritation och svårigheter att höra. Störningströskeln för personer med nedsatt hörsel är är lägre än för normalhörande. För normalhörande vuxna behöver omgivningsljud vara 10 decibel lägre än talet. För barn och äldre med normal hörsel behöver skillnaden vara upp till 15 decibel.
Nedan hittar du tips på enkla lösningar och anpassningar som kan hjälpa till att förbättra akustiken och ljudmiljön för alla!
Förslag på hur man kan skapa en bra akustisk miljö
- En genomtänkt möblering
- Mattor
- Hellre långa tjocka gardiner än tunna kappor
- Specialbord alternativt skrivbordsunderlägg
- Tassar på stolar och bord (tennisbollar)
- Tätningslist i lådor, skåp och dörrar
- Ljudabsorberande anslagstavlor
- Ha dörrarna stängda
- Stäng av bakgrundsmusik
- Om hörseltekniska hjälpmedel finns bör de användas
Skall du ordna ett evenemang eller föreläsning i ett större utrymme?
När ett evenemang eller större föreläsning ordnas är det viktigt att komma ihåg att 15% av befolkningen har en hörselnedsättning av något slag. Flera har en diagnostiserad hörselskada, allt från en lindrig till en grav hörselnedsättning, men de allra flesta är odiagnostiserade.
För att underlätta hörandet är det bra att gå igenom följande punkter:
1. Tänk på belysningen
Belysningen underlättar avläsning av föreläsarens läppar. Mörker längst fram i rummet underlättar skärmavläsning, men försvårar hörandet. De flesta av oss läser på läpparna utan att tänka på det. Det är alltid lättare att höra, då vi ser den som talar.
2. Tänk på ekot
Efterklangen av ljudet har betydelse. Välj gärna ett utrymme med en god ljudmiljö.
3. Skriftligt material
När materialet finns tillgängligt i skriftligt format är det betydligt lättare att följa med.
4. Mikrofon
Många föreläsare anser sig ha en så bärande röst att de inte behöver hjälpmedel, men det är bra att spara på rösten och använda mikrofon. Det är ofta behagligast för alla parter.
5. T-slinga
Kontrollera alltid innan evenemanget börjar att T-slingan i salen fungerar. T-slingan måste ofta kopplas på. Därtill måste man testa att slingan fungerar. Om det finns en T-slinga i salen, är salen ofta utrustad med en T-symbol vid ingången.
6. Skrivtolk
Anlita en skrivtolk för evenemanget så att alla kan följa med vad som sägs. En skrivtolk kan beställas via tolkfirmor (till exempel Evantia, Osuuskunta Via, Mokoma). Skrivtolken skriver på en vit duk allt som föreläsaren och åhörarna säger.
Innan man väljer utrymme är det bra att tänka på placering i huset.
- Är det t.ex. störande ljud från trafik utanför?
- Är det bra akustik i rummet?
- Hur är möblerna?
- Behöver man sätta ljuddämpning på stolsbenen?
Man kanske behöver sätta in takplattor för att dämpa ljud, skaffa mer textilier etc.
Belysningen är oerhört viktig för hörselskadade, eftersom man är beroende av att se ansiktet på den som talar. Den fysiska miljön ska enligt ovan vara tyst, med bra akustik, utrustad med hjälpmedel och med bra belysning. Den psykiska miljön ska vara lugn, trygg, accepterande men också fylld av glädje och energi.