FRÅGEHÖRNAN

Här har vi samlat svar på ofta förekommande frågor.
Kanske du hittar svar på något du funderat över.
Om inte, kan du lämna in din egen fråga längst ner i frågelådan.

NÄR HÖRSELN BLIVIT SÄMRE

Är det vanligt att få sämre hörsel med åldern?

Det är naturligt att börja höra sämre när man blir äldre. Oftast börjar vi höra lite sämre i 45-65 årsåldern. I en åldersrelaterad hörselnedsättning får vi ofta svårare att höra höga ljud, som till exempel syrsorna eller gälla barnröster. En åldersrelaterad hörselnedsättnings gravhet beror förutom degeneration på både genetiska faktorer och till exempel buller som vi utsatts för i olika livsskeden.

Vart vänder jag mig om jag bara vill testa min hörsel?

Audionomer utför hörseltest. För att få en remiss till en audionom kan du börja med att gå till den egna hälsovårdsstationen. Därifrån blir du vidareremitterad om behovet finns. Du kan också vända dig till en privatmottagning. Hörhjälpmedelsföretagen erbjuder också hörseltestning och hörapparatutprovning.

Vart ska jag vända mig när jag börjat höra sämre?

Vänd dig till den egna hälsovårdscentralen, som remitterar dig vidare till hörseltestning. Hörseltestningen utförs vanligen av en audionom, som är specialiserad på att utföra hörseltest, utprovningar av hörapparater och hörapparatjusteringar. Nämn gärna ärendet genast vid kontakten med hälsovårdscentralen. Vissa hälsovårdstationer kan ha andra tillvägagångssätt.

Vilken hjälp kan jag få då hörseln blivit sämre?

Hörapparaten är i de flesta fall till stor hjälp vid hörselnedsättning. Dagens digitala teknik tillåter hörapparaterna att kommunicera med varandra och rätt typs hörapparater förbättrar således personens hörsel, riktningshörsel, orienteringsförmåga och dämpar bakgrundssorl.

När hörseln gradvis blivit sämre har vår hjärna glömt bort ljud, som vi inte längre uppfattar. Genom att använda en välinställd hörapparat förbättrar vi inte bara hörseln men också hjärnans kapacitet att uppfatta ljuden igen och använda minnet. Genom aktiv användning av hörapparaten, motverkar vi även minnesproblem.

Hur vet jag att jag börjat höra sämre?

Ofta kan det vara omgivningen som märker hörselnedsättningen innan vi själva märker det. Vi börjar fråga ”va?” oftare. Vi vill sitta på första raden under föreläsningar för att höra. Vi höjer ljudet på mobiltelefonen och på TV:n och anhöriga kanske påpekar om den höga volymen. När vi börjar höra sämre kommer oftast vår hjärna till undsättning och hjälper till att tolka det vi inte riktigt hörde. I något skede räcker inte heller hjärnans hjälp till mera och då märker vi kanske själva också att vi behöver extra hjälp med hörandet.

HÖRAPPARATEN

Hur får jag en hörapparat?

I Finland får man låna en eller två hörapparater från specialsjukvården om hörseltesterna visar på ett behov av hörapparat. Hörapparaten lånas ut på obestämd tid till klienten.

Tar det länge att få en hörapparat?

Beroende på boningsort kan köerna till hörseltest och hörapparatutprovning vara från 0-6 månader. Det beror alltså på var du bor hur tidskrävande processen är.

Blir min hörsel normal med hörapparat?

Tyvärr kan hörapparater inte återge ljudet exakt som det mänskliga örat, men dagens digitala teknik har möjliggjort att många hörapparater är mycket avancerande och har finesser, som till exempel att stänga av bakgrundsljud.

Vad kostar en hörapparat?

Beroende på hur avancerad hörapparaten är, kan hörapparaten kosta allt från 800 euro till 3000 euro om man köper hörapparaten själv från ett företag. Också servicen och justeringarna kostar om man köper hörapparaten privat.

Hur bra kan jag höra med en hörapparat?

Det beror på den egna hörseln, typen av hörapparat och att inställningarna är rätt. Det är av stor vikt att besöka audionomen tills alla inställningar är rätt för din egen hörsel. Detta kan kräva flera besök hos audionomen. Eftersom du är expert på din hörsel, är det också du som vet när alla inställningarna är rätt.

Läkaren sa att jag inte har ”tillräckligt” nedsatt hörsel för att få en hörapparat, men jag vill höra bättre. Vad ska jag göra?

Ibland kan hörselnedsättningen vara lindrig, men ändå påverka livskvaliteten kraftigt. Om man inte får låna en hörapparat via den offentliga sjukvården, kan man överväga att köpa hörapparaten privat. Man kan även använda sig av andra hjälpmedel, som en kommunikator. Kommunikatorn fungerar som en liten ljudförstärkare som du bär med dig och riktar mot de du vill höra bättre. Kommunikatorn används med knapphörlurar eller vanliga hörlurar.

Jag blev erbjuden fyra olika hörapparater när jag var till audionomen. Hur vet jag vilken som passar mig bäst?

Audionomen väljer ut den bästa hörapparaten för dina behov. För att audionomen skall kunna göra det, är det till fördel att man berättar om sin arbetssituation, hobbyer och livsstil till audionomen, så att audionomen kan ta dessa faktorer i beaktande vid valet. Är du aktiv i många styrelser? Simmar du ofta? Använder du mycket telefon på jobbet? Vissa hörapparater har mer avancerade möjligheter till att koppla upp extra hjälpmedel än andra. Ta också gärna reda på hur olika hörapparater ser ut och fungerar innan du går det hörapparatutprovningen.

Finns det då en heltäckande förteckning över alla hörapparater och hjälpmedel?

Nej, tyvärr och det kommer hela tiden nya hörapparater på marknaden. Märken som säljs i Finland och som upphandlas till sjukvårdsdistrikt hittar du i vår utredning som finns här på hemsidan.

Jag köpte själv en hörapparat. Nu är jag rädd att jag söndrar den. Kan jag få en försäkring för hörapparaten?

Ja, vissa försäkringsbolag erbjuder skilda hälsoförsäkringar och hörapparaten kan även ingå i den normala hemförsäkringen. Vi rekommenderar att du tar kontakt med ditt försäkringsbolag och bekantar dig noggrant med villkoren.
Får man låna apparaterna från sjukvården, kan dessa inte försäkras, eftersom de är sjukvårdens egendom.

Jag gick i duschen med hörapparaten på. Vad gör jag nu?

Om du äger en hörapparattork sätter du in hörapparaterna i torklådan och trycker på start och låter hörapparaten ligga där upp till 8 timmar. Om du har torktabletter hemma, kan du ta en burk, sätta in torktabletten och hörapparaten i burken och försegla burken. Hörapparaten har då en god chans att repa sig. Kom ihåg att öppna batteriluckan och ta ut batteriet.


Alla andra sitter och pratar i bastun och jag känner inte att jag kan vara delaktig, eftersom jag inte uppfattar tal ordentligt om jag tar av hörapparaten. Finns det hörapparater jag kan ha på i bastun?

Tyvärr är elektroniken inne i skalet inte särskilt mottaglig för höga temperaturer. Men om du råkar ha en gammal hörapparat som du inte mera använder och inte skall returnera någonstans, kan du pröva att använda den i bastun.

Hur får jag service för min hörapparat?

Tumregeln är att alltid gå tillbaka till den instans som har beviljat hörapparaten.

Hur sköter jag själv om min hörapparat?

Öppna gärna batteriluckan på hörapparaten och lufta din hörapparat när du inte använder den. Om hörapparaten har en slang och en öroninsats skall dessa bytas med jämna mellanrum. Hur ofta beror på tjockleken på din slang, hur mycket du svettas och hur mycket örat genererar vax. Öroninsatsen skall även tvättas varje vecka. Det går bra att tvätta öroninsatsen med vatten och diskmedel till exempel.
Det är även bra att använda en torkburk dagligen om du rör på dig mycket eller har fartfyllda hobbyer.

Jag klarar inte av att sköta om min hörapparat eller använda den. Vad ska jag göra?

Kontakta föreningarnas hörselrådgivare för ytterligare hjälp. Hörselrådgivarna hittar du här på vår hemsida.

Ska jag ha hörapparat i ena örat eller båda öronen?

Din audionom avgör detta, men oftast har man två hörapparater. Precis som vi har två ögon, har vi också två öron som ständigt kompenserar varandra för den bästa riktningshörseln och orienteringsförmågan.

Min app på telefonen fungerar inte. Vad ska jag göra?

Vänd dig till den instans som beviljat hörapparaten.

Hörbarheten på min hörapparat är svag? Vart ska jag vända mig?

Du behöver få din hörapparat justerad på nytt. Vänd dig till instans som beviljade hörapparaten.

Min hörapparat piper hela tiden. Vad ska jag göra?

Troligtvis sitter inte öroninsatsen tillräckligt tätt. Kontakta en av föreningarnas hörselrådgivare eller vänd dig till enheten som beviljade hörapparaten.

Hur vet jag när batteriet skall bytas?

De flesta hörapparater ger ifrån sig en varningssignal i omgångar innan batteriet tar slut. När du har använt hörapparaten en tid lär dig också hur många dagar ett batteri håller och vet ungefär när det är tid att byta batteriet. Ha alltid med några reservbatterier i väskan. I regel brukar ett hörapparatbatteri hålla 8-12 dagar beroende på aktivitet.

Vad är det för skillnad på batterierna?

Det finns många olika storlekar på hörapparatsbatterierna, till exempel 10, 13, 312 osv. Det är viktigt att använda rätt storleks batteri. Det finns också flera olika hörapparatsbatteritillverkare. De olika märkena är så gott som likvärdiga.

När ska jag byta slang?

Slangen är mjukvara och skall bytas när den gulnar, eller blir styv, eftersom ljudet inte transporteras lika lätt genom slangen då. Dessutom kan det uppkomma små sprickor i slangen, så att ljudet läcker ut på vägen till hörapparaten.

Vad är en T-slinga?

En teleslinga är en kabel som dras runt till exempel ett rum för att skapa ett magnetfält. Om du har ett t-läge i din hörapparat har du en liten magnetspole i din hörapparat som tar upp ljud inom magnetfältet. Teleslingor används i föreläsningsutrymmen, kyrkor, hem och på platser där man vill öka hörbarheten. Teleslingan kallas också induktionsslinga eller hörslinga.

HÖRHJÄLPMEDEL

Jag hör inte radio/TV?

Inom sjukvårdsdistrikten arbetar rehabiliteringshandledare. Rehabiliteringshandledaren inom ditt eget distrikt kan låna ut hjälpmedel. Se på vår lista här över sjukvårdsdistrikt för att hitta din rehabiliteringshandledare.

Jag hör inte dörrklockan. Vad ska jag göra?

Det finns varseblivningssystem för hemmen som kopplar ihop dörrklockan, brandvarnaren och till exempel babylarmet till ett system som fungerar med ljud, ljus och darrningar. Börja med att kontakta rehabiliteringshandledaren inom ditt eget sjukvårdsdistrikt.

Jag hör inget på möten. Finns det hjälp att få?

Ja, det finns det! Och om du är i arbetslivet kan du ansöka om konferenshjälpmedel via Folkpensionsanstalten. Läs om ytterligare stöd för arbetslivet här på vår hemsida.
Rehabiliteringshandledaren hjälper dig vidare.

Vilka hörhjälpmedel finns det?

Här på vår hemsida hittar du en lista över de vanligaste hörhjälpmedlen.

Vilka hörhjälpmedel kan jag få gratis och vilka betalar jag själv för?

Se vår utredning här över vilka hörhjälpmedel som sjukvårdsdistrikten lånar ut.

Vad är en skrivtolk?

Skrivtolkning är tolkning genom att skriva. En skrivtolk fungerar som öron åt kunden eller kunderna och skriver ner allt som hörs i tolkningssituationen.

En skrivtolk kan användas i alla situationer där vi upplever oss ha nytta av tolkning. Det kan vara allt från studietolkning, läkarbesök, fester och föreläsningar, till hobbyer, utlandsresor och guidningar. Oftast har skrivtolken med sig en bärbar dator att skriva på, men i vissa situationer kan man också skrivtolka med papper och penna. Arrangörer för evenemang kan också anlita en skrivtolk till sina evenemang och således förbättra hörbarheten för alla deltagare.

Tolktjänsten är avgiftsfri för de som har ett skrivtolksbeslut. Kunden behöver inte heller tänka på utrustningen som behövs för tolkningen, det sköter tolken om. Tolken behöver ofta dock en strömkälla för sin dator. Om det är en tolkning för större publik, tar tolken med en videokanon och en skärm att projicera texten på.

Hur kan jag få en skrivtolk?

Det är relativt lätt att ansöka om tolktjänst, blanketterna finns på FPAs sidor och med ansökningen bifogas ett utlåtande från en sakkunnig inom hälso- eller socialvård angående hörselnedsättningen. Efter att man har fått beslutet, kontaktar man FPA:s förmedling och beställer en tolk. Som arrangör tar man själv kontakt med tolkfirmorna och beställer samt betalar för skrivtolkningen.

Ett tolkbeslut är alltid minst 180 timmar per år, man har alltså rätt att använda tolk under 180 timmar årligen. Behöver man till exempel tolkning till studier har man rätt att få så många timmar man kan tänkas behöva. När man fått sitt beslut bestämmer man själv när och hur man använder tolkning och man beställer tolken själv. Tolken har tystnadsplikt och texten raderas alltid efter en tolkning.

När man beställer skrivtolk är det viktigt att vara klar och tydlig med när och var tolkningen sker, samt hurudant tillfälle det är frågan om. Ibland behöver tolkarna förbereda sig och för det mesta vill de vara på plats en stund före själva tillfället börjar så att de kan sätta upp sin utrustning. Det är också till fördel om tolken vet om det behövs en viss sorts klädsel, så att tolken är ändamålsenligt klädd både till maskerad och skogsvandringar.

ANNAT

Jag har tinnitus. Finns det något jag kan göra?

Cirka 15% av befolkningen har tinnitus. Orsakerna till tinnitus kan vara subjektiv, sensorisk, somatisk eller objektiv. Tinnitus kan även orsakas av vissa läkemedel. Om tinnitus beror på till exempel spänningar i nackmuskulaturen eller käken, kan konkreta åtgärder ge omedelbar verkan, men i många fall beror tinnitus på andra omständigheter, till exempel att man blivit utsatt för buller. Läs mer om behandlingar här på hemsidan under hörselsjukdomar.

Vad ska jag tänka på om jag vill undvika hörselskador?

Det är bra att ha med sig engångsöronproppar, så man lätt kan skydda sin hörsel i biosalonger, på konserter, uppträdanden och andra högljudda evenemang. Använd alltid hörselskydd vid gräsklippning, sågning och andra sysslor och lyssna inte mer än en timme per dag på musik via knapphörlurar, som AirPods till exempel. De flesta mobiltelefoner meddelar när volymen blir skadlig för hörseln. Höj inte volymen på telefonen över gränsen, utan ta istället samtalet/lyssna på musiken på ett ställe med mindre bakgrundsljud. Sänk alltid volymen innan du stänger av musiken, annars riskerar du att börja med för hög volym följande gång du använder hörlurarna.

Vilka är de vanligaste orsakerna till hörselskador?

De vanligaste orsakerna till hörselskador är buller, ärftlighet, sjukdomar och åldrandet, som medför åldersbetingad hörselnedsättning.

När kan jag få handikappbidrag?

Handikappbidrag är ett bidrag som kan sökas från Folkpensionsanstalten och det är uppdelat i tre olika kategorier. Syftet med handikappbidraget för personer över 16 år är enligt FPA att stödja personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom i deras dagliga liv, arbete eller studier. Behovet och beloppet bestäms skilt för varje sökande. För att få handikappbidrag skall man ha en funktionsnedsättning som läkaren konstaterat, som varat minst ett år och som förorsakar ett hjälp-eller handledningsbehov för personen.

Den olägenhet som sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar bedöms vid FPA utifrån invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

På FPA:s sidor kan du läsa mera om handikappbidraget:
https://www.kela.fi/web/sv/handikappbidrag-for-vuxna

Hur klassificeras min hörselnedsättning?

I många fall följs Statsrådets förordning om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. I invaliditetsklassificeringen innebär invaliditetsklass 20 det största menet och invaliditetsklass 1 det minsta menet.

Lätt funktionsnedsättning (0-5)
Mellansvår funktionsnedsättning (6-10)
Svår funktionsnedsättning (11-15)
Synnerligen svår funktionsnedsättning (16-20)

Nedan ett utdrag ur förordningen. Hela förordningen hittas här.

9 Nedsatt hörsel, talrubbning som är förknippad med nedsatt hörsel, öronrelaterad yrsel och balansrubbningar, tinnitus, dövblindhet och struphuvudet

9.1 Nedsatt hörsel

Nedsatt hörsel på ena örat: När den genomsnittliga hörsel som fastställts audiometriskt på det bättre örat utan hörapparat på frekvenserna 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz är bättre än 20 dB, fastställs invaliditetsklassen på basis av motsvarande genomsnittliga hörsel på det sämre örat enligt tabellen nedan. Fastställandet av invaliditetsklass förutsätter alltid en audiometrisk undersökning utförd av en yrkesutbildad hörselvårdsassistent. Om avsevärd nytta kan nås med ett hjälpmedel eller cochlea-implantat, kan invaliditetsklassen sänkas med 1 – 2 invaliditetsklasser, dock även med beaktande av hjälpmedlets användbarhet i synnerhet i bullriga miljöer.

Nedsatt hörsel

Nedsatt hörsel på ena örat

Nedsatt hörsel

Invaliditets-klass

60 – 89 dB
90 – dB
2
3

Nedsatt hörsel på båda öronen:

Invaliditetsklassen fastställs på basis av den nedsatta hörseln på det bättre örat i enlighet med ovan framförda principer i följande tabell:

Nedsatt hörsel

20 – 29 dB 2
30 – 39 dB 3
40 – 49 dB 4
50 – 59 dB 5
60 – 69 dB 6
70 – 79 dB 7
80 – 89 dB 8
90 – dB 10

Invaliditets-klass

2
3
4
5
6
7
8
10

Om den genomsnittliga hörseln på det sämre örat är i genomsnitt minst 35 dB sämre än på det bättre örat på frekvenserna 500, 1 000, 2 000 och 4 000 Hz, ökas menet enligt tabellen ovan med en invaliditetsklass.

 

9.2 Talrubbning som är förknippad med nedsatt hörsel

Talrubbning som är förknippad med nedsatt hörsel:

Invaliditets-klass

Talet är otydligt, men lättförståeligt. Den invaliditetsklass som motsvarar nedsatt hörsel höjs i detta fall med 0 – 5 invaliditetsklasser, dock så att invaliditetsklassen inte kan vara högre än 12.

Talet kan förstås med svårighet. Den invaliditetsklass som motsvarar nedsatt hörsel höjs i detta fall med 8 invaliditetsklasser, dock så att invaliditetsklassen inte kan vara högre än 14.

Oförmåga att tala förståeligt. I menet ingår i detta fall även nedsatt hörsel. 14-16

 

9.3 Öronrelaterad yrsel och balansrubbningar

Vid bedömning av yrsel och balansrubbning fästs uppmärksamhet vid objektivt observerad balansrubbning och undersökningsfynd och inte på subjektiv yrsel. Balansrubbningar orsakade av rubbningar i andra organsystem bedöms enligt funktionsnedsättningen i organsystemet i fråga.

Öronrelaterad yrsel och balansrubbningar:

Invaliditets-klass

Lindrig balansrubbning

Medför olägenheter endast i ojämn terräng och vid t.ex. klättring. Personen behöver inte hjälpmedel som stöd för att röra sig.

0 - 1

Medelsvår balansrubbning

Medför olägenheter i de flesta dagliga sysslorna, personen behöver upprepade gånger använda käpp som stöd för att kunna röra sig. Kraftiga yrselanfall förekommer nästan varje vecka, men i övrigt små symptom.

2 - 5

Svår balansrubbning

Kan röra sig inomhus med käpp, men behöver rollator utomhus.

6 - 10

 

9.4 Tinnitus

Tinnitussymptom inverkar i regel inte på invaliditetsklassen för nedsatt hörsel. Om en skada i innerörat likväl på grund av ett särdeles svårt och långvarigt eller bestående tinnitussymptom orsakar mer funktionsnedsättning än vad den annars på basis av nedsatt hörsel skulle orsaka, höjs invaliditetsklassen med en invaliditetsklass.

DIN FRÅGA

Var god ange ditt namn.
Var god ange ett meddelande.

Jag accepterar att uppgifterna jag skickar sparas och behandlas av Svenska hörselförbundet. Uppgifterna delas inte med tredje part.

Du måste acceptera villkoren.
Kontrollera captcha för att verifiera att du inte är en robot.
post