Terminologi inom hörselområdet
A |
|
| Akustikusneurinom | Godartad tumör på hörselnerven. |
| Asymmetrisk hörselnedsättning | Öronen har olika typer eller nivåer av hörselnedsättning. |
| Audiogram | Ett diagram som visar audiometrins resultat. |
| Audiolog | Yrkesbeteckning på öronläkare. |
| Audiometri | Hörseltest som utförs med toner eller tal. |
| Audionom |
Yrkesbeteckning på en person som utför hörseltest och hörapparatsutprovningar.
Kallades tidigare hörselvårdsassistent. |
B |
|
| Baha |
Benförankrad hörapparat, för att höra via skallbenet. För personer till exempel med ledningsfel som inte hör via hörselgången.
|
D |
|
| Decibel | Ljudstyrkans måttenhet, används i audiogram. |
| Diplakusis | Fel i uppfattningen om tonhöjd i höger respektive vänster öra. |
F |
|
| Funktionshinder |
Hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar personers fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra.
|
| Funktionsnedsättning |
Funktionsnedsättning innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (användes förr: handikapp) (THL).
|
| Funktionsvariation |
Begreppet funktionsvariation innebär att alla människor har en egen uppsättning förmågor, oförmågor, styrkor och svagheter. Funktionsvariationer är variationer i funktionsförmågan gällande fysisk, psykisk eller kognitiv funktion. Ibland innebär funktionsvariationer också funktionsnedsättning, men inte alltid. I Finland är detta begrepp tillsvidare inte lika mycket använt som det är i Sverige. (THL).
|
G |
|
| Godartad lägesyrsel | Roterade yrsel, som ofta uppkommer när båggångarnas kristaller i innerörat klumpar ihop sig. |
H |
|
| Hertz | Enhet för frekvens, används i audiogram. |
| Hyperakusi | Ljudöverkänslighet |
| Hörapparat | i stället för hörselapparat. |
| Hörhjälpmedel |
i stället för hörselhjälpmedel, samlingsbegrepp på hjälpmedel för Tv, telefon, radio och till exempel möten.
|
| Hörselnedsättning | är ett underbegrepp för hörselskada. |
| Hörselskada |
är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser, framför allt olika grader av hörselnedsättning, dövhet, tinnitus, ljudöverkänslighet och/eller Menénières sjukdom.
|
I |
|
| Induktionsslinga |
Ett hjälpmedel som installerats i utrymmen för att leda slingans mikrofonljud direkt in i användarens hörapparat.
|
K |
|
| Kokleaimplantat |
i stället för cochleaimplantat. Ett kokleaimplantat används vid grav hörselnedsättning och består av en yttre hörapparat samt inopererade elektroder i innerörat.
|
| Kristallsjuka | En vardagsterm för godartad lägesyrsel. |
M |
|
| Ménières sjukdom |
En ökning av vätsketrycket i innerörat, som ger upphov till karusellyrsel, illamåendeanfall och hörselnedsättning.
|
| Mikroti | Medfödd avvikelse av ytterörat. |
O |
|
| Otoskleros | Benet kring ovala fönstret och stigbygeln förtjockas samt växer långsamt fast i det ovala fönstret. |
| Otoskop | Ett instrument för att se hörselgången och trumhinnan. |
P |
|
| Presbyakusis | Åldersrelaterad hörselnedsättning |
S |
|
| Skrivtolk | En person som skriver ned tal till text för att underlätta hörandet. |
| Stetoclip | Instrument som används för att lyssna om hörapparaten avger ljud. |
T |
|
| T-slinga, teleslinga | Benämningar på induktionsslinga. |
| Telespole | En inbyggd spole i hörapparaten som fångar upp t-slingans ljud. |
| Telespoleläge, T-läge | Hörapparatsläge som bör kopplas på när man skall lyssna på t-slinga. |
| Tinnitus | Öronsus |
Ö |
|
| Öronlobsfåra | Ett diagonalt märke över öronsnibben, som oftast uppkommer efter 35-årsålder. |
