2024

2.3.2024
God hörselvård hjälp i vardagen
Publicerad i Hbl: https://www.hbl.fi/artikel/43445ff5-8524-50cd-80a9-25dfce5180cf

På söndag uppmärksammas den internationella hörseldagen. Dagen har instiftats av Världshälsoorganisationen WHO för att öka medvetenheten om vikten av god hörselvård och för att förebygga hörselskador. I samband med dagen vill Svenska hörselförbundet genom kampanjen #Kuulejaelä #Hörselförlivet betona vikten av god hörselhälsa för välbefinnande.

Hörselskada är den tredje vanligaste åkomman i världen som orsakar funktionsnedsättning. Globalt sett blir över 80 procent av behoven av hörselvård inte mötta. I Finland har vi rätt till hörselvård men ändå är det många som väntar för länge med att söka hjälp då hörseln försämrats. Studier visar att det finns många samband mellan obehandlad hörselnedsättning och försämrad hälsa – såsom ökad risk för isolering och demens. Det är vanligt att en hörselnedsättning kommer smygande och ofta söker vi egna strategier för att hantera situationen, i stället för att söka vård.

Varför drar sig många för att söka hjälp för hörselnedsättning? En bakomliggande orsak är det stigma som omger hörselnedsättning och negativa associationer till hörapparater. Fördomar kan utgöra ett osynligt hinder för att söka hjälp. Negativa attityder till hörapparater och hörhjälpmedel kan minska människors benägenhet att använda dem. Genom att öka medvetenheten om – och minska fördomarna kring – hörselnedsättning kan vi främja hörselhälsa för livet.

Alla har rätt till god hörselvård i ett tidigt skede och hörselundersökningar bör vara en självklar del av hälsokontroller. Hörselvård i rätt tid förebygger hälsoproblem, främjar välbefinnande och ökar livskvaliteten. En god hörsel möjliggör kommunikation och sociala interaktioner, vilket stärker våra relationer och skapar en känsla av samhörighet och delaktighet.

Att ta hand om din hörsel är en investering i en bättre vardag. Ge dina öron den omsorg de förtjänar!

Mikaela Nylander, ordförande, Svenska hörselförbundet
Maija Nilsson, sakkunnig inom påverkansarbete, Svenska hörselförbundet

2023

01.3.2023

Hörselundersökningar borde vara en självklar del av primärvården
Publicerad i Hbl: https://www.hbl.fi/artikel/14c88966-592a-49af-b7cf-6bed956a05bb

Hörseln har stor betydelse för vår hälsa. Att få hörselvård i rätt tid förebygger ohälsa, sparar resurser och skapar förutsättningar för delaktighet och livskvalitet. Obehandlad hörselnedsättning kan ha stora konsekvenser såväl för individen som för samhället. På individuell nivå kan de bidra till socialt utanförskap och ökad risk för demens. Personer med hörselskador som inte har hörhjälpmedel visar på högre nivåer av ensamhet och social isolering vilket kan påverka den psykiska och kognitiva hälsan. Det har stora ekonomiska konsekvenser för hela samhället.

Den 3 mars är Världshälsoorganisationen WHO:s internationella hörseldag. Den årliga kampanjen påminner om vikten av god hörselvård och att skydda hörseln. Fokus för årets kampanj är att erbjuda god hörselvård redan i primärvården.

Tröskeln för att söka vård när man börjar höra sämre kan för många vara hög. Bidragande orsaker kan vara okunskap om hörapparatens positiva inverkan eller stigma kring hörapparatsanvändning. Hörselskador är den vanligaste funktionsnedsättningen bland personer över 70 år. I arbetsför ålder har cirka 10 procent av befolkningen hörselskador. Betydligt fler skulle ha nytta av hörhjälpmedel än de som i dag har det. Att upptäcka och behandla hörselskador måste få högre prioritering. Men frågan är om hälsovården i dag har kapacitet att svara mot de reella behoven av hörselvård. Våra beslutsfattare behöver mer kunskap om och större medvetenhet kring konsekvenserna av bristande hörselvård, för att tillsätta nödvändiga resurser. Det behövs mer kunskap om konsekvenserna av obehandlad hörselnedsättning också bland vårdpersonal och allmänheten. Tillräckliga resurser behövs för att utveckla hörselvården på hälsostationer, så att fler får hjälp redan i ett tidigt skede.

För att främja livskvaliteten och hälsan hos en åldrande befolkning krävs mer förebyggande insatser. Hörselundersökningar borde vara en självklar del av primärvårdens hälsoundersökningar.

Ofrivillig ensamhet är utbrett bland äldre och hörselnedsättning kan vara en bidragande orsak. ”Du hör bra för din ålder” får inte vara ett argument då någon söker stöd för nedsatt hörsel. Hörselns betydelse för att vi ska kunna delta på lika villkor i samhället får inte underskattas. Tidiga insatser bibehåller funktionsförmågan hos personer med hörselskador, vilket tryggar möjligheten till delaktighet och ett självständigt liv.

Det behövs en satsning på hörselvården för att kunna möta de behov som finns i dag och i framtiden. Genom att förbättra hörselvården i Finland kan vi upptäcka hörselskador i tid och förebygga uppkomsten av social isolering, ensamhet och demens. Kom ihåg att fråga om hörseln vid nästa besök på hälsovårdsstationen.

Svenska hörselförbundet rf
Mikaela Nylander, ordförande
Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning

3.6.2023
Hörseln viktig för att kunna delta i samhället
Publicerad i Vasabladet och Österbottens tidning

Den 3 mars är Världshälsoorganisationen WHO:s internationella hörseldag. Då uppmärksammas behovet av god hörselvård för alla och vikten av att skydda hörseln.

I Finland har uppskattningsvis 15 procent en hörselskada. Att få hörselvård i rätt tid förebygger ohälsa, sparar resurser och skapar förutsättningar för delaktighet och livskvalitet.

För en person med hörselnedsättning är hörapparater ett viktigt hjälpmedel som hjälper en att höra bättre och bibehålla ett aktivt och socialt liv. När hörapparaterna är rätt justerade är de nyckeln till att kunna delta i samhället på lika villkor. Forskning visar även att välfungerande hörapparater kan bidra till att förebygga demens.

Att få hörapparat är första steget. Hörapparater kräver dessutom regelbunden service och underhåll. Att ha service tillgängligt i närområdet är viktigt då justeringar av hörapparater kan vara nödvändiga att göra med kort varsel.

Temat för WHO:s hörseldag är hörselvård för alla. Hur kan vi i Finland trygga jämlik hörselvård oberoende av var man bor? Målsättningen med den nya social- och hälsovårdsreformen är att trygga likvärdig vård för alla finländare samt främja tillgången till tjänster och förbättra deras tillgänglighet. Välfärdsområdet måste se till att god hörselvård finns tillgänglig oberoende av ålder eller bostadsort. Reformen får inte innebära att servicen försämras eller blir dyrare för användaren. För äldre är det i synnerhet viktigt att social- och hälsovårdstjänster är tillgängliga och finns nära.

Genom att trygga tillgången till god hörselvård för alla kan vi förebygga såväl ohälsa som socialt utanförskap. Hörselns betydelse för att vi ska kunna delta på lika villkor i samhället får inte underskattas. Med fungerande hörhjälpmedel bibehålls funktionsförmågan hos personer med nedsatt hörsel, vilket tryggar möjligheten till delaktighet och ett självständigt liv.

Mikaela Nylander, ordförande
Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning
Svenska hörselförbundet

28.4.2023
SOSTE:s blogg: Satsa mer för att spara mer

I och med att en av tyngdpunkterna för kommuner och välfärdsområden är hälsofrämjande och förebyggande arbete får man hoppas att det tillsätts tillräckligt med resurser. Det talas nu mycket om behoven av att balansera de offentliga finanserna. Men för att göra det kommer ett större fokus behövas på förebyggande arbete, för att på längre sikt kunna minska kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Genom att förebygga kan vi både förbättra befolkningens välmående och livskvalitet samtidigt som vi minskar på kostnaderna som uppstår då någon blir allvarligt sjuk. Här är det viktigt att också komma ihåg det arbete som utförs genom tredje sektorn.

Det förebyggande arbetet

Det förebyggande arbetet är mångsidigt och omfattar professionella från många sektorer, men mycket görs också genom tredje sektorn. Idag har vi en kris inom hälso-och sjukvården. Det kan därtill tilläggas att vård på svenska inte alltid är en självklarhet, även om lagen säger att patienternas språkliga rättigheter ska garanteras. Inom hörselvården finns idag stora brister. Det behövs fler audionomer, framför allt svenskspråkiga, för att kunna täcka upp det behov som finns.

Vi vet idag att obehandlad hörselnedsättning försämrar livskvaliteten hos äldre och kan leda till sämre allmänhälsa och att man drar sig undan sociala sammanhang. I längden finns ökad risk att utveckla demens. Men det är möjligt att främja det psykiska välbefinnandet hos personer med hörselnedsättning, som löper risk att isoleras på grund av minskad social delaktighet. Att behandla hörselskador och se till att hörhjälpmedel fungerar väl för användaren kan förebygga andra besvär och ge förutsättningar för ett aktivt och socialt liv. Därför är det viktigt att sjukvården bemöter hörselskadade i tid så att de får rätt hjälpmedel och stöd för att använda dem. Men det är också viktigt att vi ökar det förebyggande arbetet för att i mån av möjlighet minska hörselskador i samhället. Det är möjligt att förebygga hörselskador genom att minska buller och informera om riskerna.

Vikten av tredje sektorn

Inom organisationsfältet görs mycket arbete med fokus på upplysning och att medvetandegöra befolkningen. Det finns också resurser i form av erfarenhetstalare, kamratstöd och kurser. Genom Svenska hörselförbundets nio lokalföreningar får personer med hörselnedsättning såväl kamratstöd som hörselrådgivning. Förbundets kurser ger kunskap och information som exempelvis motiverar till användning av hörapparat. Vi gör också upplysningsarbete inom skolor och ute i samhället för att minska bullerskador. Många gånger är föreningarnas och förbundets stöd avgörande för personer som är nya med sina hörhjälpmedel.

Det är bra att fokus inom social- och hälsovården läggs på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Men det är också viktigt att se det arbete som görs inom tredje sektorn. Vi erbjuder lågtröskelverksamhet genom våra föreningar som är ovärderlig. Vi är också många som erbjuder verksamhet på svenska. Tredje sektorns arbete är ett viktigt komplement till det som görs inom kommuner och välfärdsområden. Därför är det viktigt att också fortsättningsvis säkra resurserna till tredje sektorn. Genom att satsa på det förebyggande arbetet sparar vi i längden och skapar förutsättning för god livskvalitet.

Maija Nilsson
Svenska hörselförbundet

2.10.2023
Minska stigmat kring hörapparater
Publicerad i Västra Nyland, Åbo Underrättelser, Vasabladet, Österbottens tidning

Med en obehandlad hörselnedsättning begränsas inte bara personens förmåga att kommunicera utan risken för olika hälsoproblem ökar också. Men sämre hörsel behöver inte begränsa din vardag. Genom tidig hörselrehabilitering och fungerande hörhjälpmedel kan man bibehålla såväl funktionsförmåga som livskvalitet och förebygga andra negativa effekter av obehandlad hörselnedsättning.

Ofta kommer hörselnedsättningen först med stigande ålder och många vidtar inte åtgärder för att behandla den förrän de märker en betydande inverkan på det dagliga livet. Det är vanligt att man väntar för länge med att söka hjälp för sin hörselnedsättning, upp till tio år. Det behövs mer kunskap om vart man kan vända sig för att testa sin hörsel. Det går bra att börja antingen via hälsocentralen, företagshälsovården eller via privata läkarstationer där man får remiss till hörselvården som finns inom den specialiserade sjukvården. Ju tidigare man gör ett hörseltest och uppsöker vård, desto snabbare kommer man i kontakt med de positiva effekterna av hörapparatsanvändning.

Hörapparater är det bästa hjälpmedlet för att behandla nedsatt hörsel och ett stort stöd i vardagen. Med en välinställd hörapparat förbättrar vi inte bara hörseln, utan även hjärnans kapacitet att uppfatta olika ljud igen och använda minnet. Genom aktiv användning av hörapparaten motverkar vi även minnesproblem. Hörapparater bidrar till att öka socialt deltagande och upprätthålla funktionsförmågan.

Trots de positiva effekterna är det många som inte använder sina hörapparater. En orsak till att de blir oanvända är att det tar tid att vänja sig vid nya ljud och intryck. Det behövs tid och tålamod för att anpassa sig till hörapparaterna i vardagen. Det kan också upplevas som stigmatiserande att bära hörapparat, eftersom man associerar hörapparaterna till åldrande.

Det är vanligt att man vill dölja sina hörapparater. Ofta är signalerna också från reklam och hörapparattillverkare att hörapparaterna ska vara så små och osynliga som möjligt.

I år har Svenska hörselförbundet valt att under sin Hörselvecka uppmuntra till att visa upp sin hörapparat, istället för att dölja den. Vi vill normalisera hörapparatsanvändning eftersom hörselnedsättning berör en stor del av befolkningen. I åldersgruppen 65–74 har cirka 32% en nedsatt hörsel och i åldersgruppen 75 år och uppåt ligger siffran på 50%.

Den 2 oktober firar förbundet den nationella hörseldagen som inleder Hörselveckan 2–8 oktober. Syftet med hörselveckan är att sprida information och synliggöra hörselnedsättningar. Genom årets kampanj Våga visa din hörapparat! vill vi uppmuntra dig till att vara stolt hörapparatsanvändare. Tillsammans kan vi minska stigmat kring hörapparater.

5.10.2023
Hörselvård på svenska en utmaning
Publicerad i Hbl: https://www.hbl.fi/artikel/edbc34c0-c53d-5d02-993e-11b37d75e561

Att få hörselvård på svenska är redan i dag en utmaning i delar av landet. Det finns få svenskspråkiga audionomer i Finland och väntetiderna till svenskspråkig vård kan vara långa. Vi behöver prioritera en fungerande hörselvård innan det blir ett folkhälsoproblem.

Det finns många hälsorisker med hörselnedsättning. Det finns ett samband mellan hörselnedsättning och minskad social aktivitet, isolering, ökad risk för kognitiv belastning och depression.

Forskning visar dessutom att det finns en koppling mellan hörselnedsättning och demens. Hörselnedsättning är en riskfaktor för demens som vi kan påverka med tidig och korrekt hörselrehabilitering. Konsekvenserna av obehandlad hörselnedsättning försämrar livskvaliteten hos individen och orsakar stora samhällskostnader. Tidig och korrekt hörselrehabilitering förebygger dessa hälsorisker.

Med fler hörselkontroller kan vi upptäcka och behandla hörselskador i ett tidigt skede. På så sätt kan vi motverka de negativa följderna av obehandlad hörselnedsättning. Förebyggande insatser bidrar till att höja livskvaliteten och håller kostnader nere.

Hörselnedsättning är en naturlig del av åldrandet och i och med att befolkningen lever allt längre blir hörselnedsättningar också vanligare. Fungerande hörsel hjälper till att bibehålla funktionsförmågan. Satsningar på hörselvården är också satsningar på förebyggande hälsoarbete och bidrar till bibehållen livskvalitet för äldre.

Det existerar fortfarande stigma kring användning av hörapparat. Vi vet att många fler skulle ha nytta av hörapparater än de som i dag använder dem. Det kan ta upp till tio år från att man märker att man hör sämre till att man söker hjälp. Under den tiden kan andra symptom smyga sig på som man inte kopplar ihop med hörselnedsättningen. När man väntat länge med att söka hjälp tar det längre tid att vänja sig vid hörhjälpmedlen och man kan behöva mer stöd från hörselvården.

Svenska hörselförbundet uppmärksammade den 2 oktober förbundets nationella hörseldag med syfte att sprida information om och förändra attityder till hörselnedsättning. I år genomför vi kampanjen Våga visa din hörapparat! med vilken vi vill minska stigmat kring hörapparatsanvändning. Vi vill också uppmärksamma om vikten av att säkra god hörselvård för framtiden. Genom att satsa på en mångsidig hörselrehabilitering kan vi göra stora vinster för både samhälle och individ.

Svenska hörselförbundet
Mikaela Nylander, förbundsordförande
Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning

2022

10.3.2022
Textning stärker den digitala tillgängligheten för alla
Publicerad i Åbo Underrättelser: https://abounderrattelser.fi/textning-starker-den-digitala-tillgangligheten-for-alla/

Inför Svenska hörselförbundets hörseldag den 2 oktober, har förbundet publicerat en insändare i Åbo Underrättelser, Vasabladet och Österbottens tidning. Insändaren tar upp vikten av textning som ett redskap för att göra videoinnehåll på nätet tillgängligt för hörselskadade. Läs insändaren i sin helhet:

Textning stärker den digitala tillgängligheten för alla

Den 2 oktober uppmärksammar Svenska hörselförbundet den nationella hörseldagen för åttonde året i rad. Dagen har instiftats för att uppmärksamma hörseln och vikten av att vi skyddar vår hörsel.

I samband med detta vill vi lyfta fram textning som ett redskap för att hörselskadade ska kunna ta del av videor på nätet på lika villkor som andra.

I Finland uppskattar vi att cirka 15 procent av befolkningen har en hörselskada. Men inte bara hörselskadade har nytta av textade videor. Också personer med annat förstaspråk än det som talas kan ha stöd av textning.

Det är också ett stöd för personer som hör bra när de befinner sig på platser med mycket bakgrundsljud och i situationer då ljudet inte kan vara på.

EU:s webbtillgänglighetsdirektiv, som i Finland förverkligas genom lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, ska främja tillgången till digitala tjänster och tillgängliggöra innehållet för att förbättra vars och ens möjlighet att använda digitala tjänster på lika villkor.

I dagens läge säkerställer inte lagen tillgången till digitalt innehåll för alla. Enligt lagen ska videomaterial på webben textas inom 14 dagar från dess publicering. Men den kan tolkas på ett sätt som gör det möjligt att undvika textning av videor, om de tas ner inom 14 dagar från publiceringen.

Detta har lett till att många väljer att plocka ner sina videor innan 14-dagarsgränsen har passerat. När videomaterial plockas ner från nätet drabbas alla användare, inte bara hörselskadade.

Många väljer att inte uppfylla kraven på textning av digitalt innehåll med motivationen att de inte har tid och råd. Men med dagens teknik finns allt fler program som skapar automatisk textning genom taligenkänning.

Programmen fungerar allt bättre på sverigesvenska men på finlandssvenska har utvecklingen inte gått lika snabbt. Det behövs mer och fler satsningar på förbättring av textning på finlandssvenska.

Det är dags att påskynda utvecklingen av kostnadseffektiva och användarvänliga textningslösningar.

Textning av videor på nätet kan inte vara en tolkningsfråga utan måste säkerställas. Videoproducenter måste ta sitt ansvar och upprätthålla lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Att videor textas och ligger kvar på nätet är bäst för alla.

Maija Nilsson
Svenska hörselförbundet

20.10.2022
Vi behöver fler audionomer, både svenska och finska
Publicerad i Hbl: https://www.hbl.fi/artikel/f662dfb0-6f9e-4899-a5c6-32192c7cda1a

Svenska hörselförbundet välkomnar Henrik Wickströms uttalande (HBL 6.10) om vikten av att trygga rätten till vård på båda nationalspråken. Förändringarna som görs i och med att vi går över till välfärdsområdena ger en möjlighet att se till att vård på svenska finns med från början och inte blir en efterkonstruktion.

För vår målgrupp som är svenskspråkiga hörselskadade är det viktigt att få höra modersmålet i kontakten med vården eftersom det är det språk man hör och förstår bäst. Också för många äldre personer är modersmålet det starkare språket. Många glömmer över tid bort de språk de lärt sig under livets gång. Att bli bemött på sitt eget modersmål är viktigt då det gäller något så grundläggande som ett besök inom hälso- och sjukvården.

Tillgången till svenskspråkig personal med tillräcklig sakkunskap blir en utmaning inom hörselvården. För hörselskadade handlar det om besök hos audionom för hörapparatsutprovning och justeringar. I mötet med audionomen är språket avgörande för att hörselskadade ska få sina vårdbehov bemötta.

Enligt yrkesbarometern råder det stor brist på audionomer i Finland. Bristen är påtaglig bland svenskspråkiga audionomer och det borde utbildas fler. Här spelar Västra Nylands välfärdsområdes nationella uppdrag in. Det har ansvar för att utveckla landets social- och hälsovårdstjänster på svenska och vi hoppas att audionombristen uppmärksammas inom detta utvecklingsarbete. Audionomyrket skulle kunna utvecklas till en arbetsmöjlighet för många fler. I dag är audionomutbildningen en avgiftsbelagd påbyggnadsutbildning. Avgifterna kan utesluta professionella inom vården som vill vidareutbilda sig, men saknar ekonomiska möjligheter. Enligt världshälsoorganisationen WHO kommer antalet hörselskadade att bli allt fler och denna utveckling kommer också att ske i Finland. Det behövs en satsning för att kunna svara mot ett ökat behov av hörselvård.

Vi lever längre och bland personer över 75 år har cirka 50 procent en hörselnedsättning. Vi vet att obehandlad hörselnedsättning kan leda till bland annat social isolering och demenssjukdomar. Bland våra äldre bidrar god hörselvård till ökad livskvalitet och förebygger andra följdsjukdomar. Också unga utsätter sin hörsel för stora ansträngningar genom ökad användning av knapphörlurar med musik på hög volym. Så vi kommer att behöva fler audionomer. Både på svenska och på finska.

Det är viktigt att vi ser till att vården på svenska tryggas både inom primärvården och specialsjukvården. Vi har inte råd att förbise specialgruppers och äldres svenskspråkiga hörselvård.

Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning, Svenska hörselförbundet