Har du någon gång funderat på vem det är som egentligen textar olika teveprogram? Svenska hörselförbundet gick bakom kulisserna på Yle för att träffa teamet bakom program- och direkttextningen. Dessa personer är redskapen som möjliggör textningen, ett arbete som kräver såväl snabba fingrar som etiska och journalistiska avvägningar.
När klockan slår 6:30 en vanlig arbetsmorgon är Jessica Lindström och Walter Lüttge redo att direkttexta morgonens första nyhetssändning. Då har de redan varit på jobb en timme för att förbereda sig för direkttextningen av morgonprogrammet Ylen aamu och nyhetssändningarna.
Det är ett brådisjobb, säger Jessica när Vi hörs hälsar på i Yles Kreativa huset i Böle, Helsingfors.
– Man sitter inte och rullar tummarna direkt. Man lär sig mycket och känner att man gör skillnad. Man upplever aldrig att man inte gör någon nytta på jobbet. För mig är det en stor sak att man kommer på jobb och känner att man gör skillnad.
Arbetet är intensivt, så det gäller att vara alert och extra noga. Man kan inte komma till jobbet alltför trött eller stressad för då går det inte att skriva, berättar hon.
– Om man är trött i direktsändning så kommer det inga ord. Man måste tänka igenom på förhand hur mycket man kan ge. Vi är redskapen och vi behöver må bra eftersom det är ett kognitivt arbete.
Mer textning ökar tillgängligheten
Textning av tv-program är speciellt viktigt för personer med hörselnedsättning och ökar delaktigheten. På Yle har man genom satsningar på live- och direktextning ökat tillgängligheten för olika grupper.
– Det här är något som bör erbjudas. Man hålls också med i nyhetsflödet själv, säger Jessica.
År 2022 utökade Yle textningen av direktsända TV-program, såsom Ylen Aamu och TV-nytt. Hela Yles svenskspråkiga utbud som inte direktsänds textas i efterhand med svensk text. TV-nytt är den första direktsändningen på Yles kanaler som regelbundet textas till svenska. Även andra svenskspråkiga program har på senare tid börjat direkttextas, såsom valprogram.
Programtextning görs i synnerhet med tanke på tittare med nedsatt hörsel. Finskspråkiga program textas på finska och svenskspråkiga program på svenska. Majoriteten av alla svenskspråkiga program på Yle Fem har svensk programtextning för hörselskadade.
– Alla program måste textas på båda språken och vi försöker göra det så bra som möjligt, intygar Virve Tossavainen som är chef för Yles programtextare.
– Jag tycker att det är speciellt fint att just TV-nytt textas eftersom det är finlandssvenskt. Det är samtidigt ett språkarbete vi gör, inflikar Jessica. Mycket handlar om bra samarbete och kontakt. Svenska Yle bryr sig om textningen och det är härligt att jobba med dem.
Nervositeten försvann efter en tid
Förberedelse är a och o håller även Walter med om. För att kunna direkttexta effektivt och med hög kvalitet krävs en hel del förhandsarbete.
– Man behöver förbereda sig och sätta sig in i ämnet och vad som händer i sändningen. Om den innehåller många viktiga och långa ord som är jobbiga att skriva ut skriver jag små förkortningar, säger Walter.
När man textar krävs det även att man gör vissa journalistiks avvägningar och förstår vad som är relevant i budskapet.
– Vi ska inte ta journalistiska beslut men vi måste ändå bearbeta texten. Om man inte förstår en mening eller budskapet blir tvetydigt så kan man kontakta journalisten och be den förklara vad biffen är och ha en dialog, säger Jessica.
Fler borde tänka på att tala tydligt
Med tiden har de börjat känna igen personer vars tal de har lättare att texta än andra.
– Alla får ju prata som de gör, men vissa är svårare att texta än andra, säger Jessica.
När det gäller favoritpersoner att texta är de eniga.
– President Niinistö är jättetacksam att texta, säger Jessica och får medhåll av kollegorna.
– Jag har funderat ifall det är konstigt att gå fram till någon och säga att du talar i så bra takt, säger Walter och skrattar. För det är ju jättebra för oss.
För textarna är jobbet lätt när personer talar i en ordentlig takt och inte går in i så mycket bisatser. Oftast talar vi ju inte i meningar. Enligt Jessica skulle det vara bra för alla att tänka på hur vi talar, så att alla hänger med.
– Det skulle vara bra att få synlighet för vikten av att tala tydligt. Egentligen skulle det räcka om folk var medvetna om att tal textas. Om vi textar och har svårt att bygga upp meningar av det som sägs, är det då så mycket lättare för den som lyssnar att få något ur det, funderar Jessica. Det är ju inte bara en service för oss. Om du pratar tydligare, lite mer slipat och uttänkt, så har alla nytta av det.
Text och bild: Tina Kärkinen