Digitaliseringen skall vara dräng och inte husbonde, anser Bengt Mattila. För honom är det viktigt att dra nytta av digitala möjligheter men lika viktigt är det att värna om den mänskliga kontakten.
Bengt Mattila, 73, har inget emot att vardagen digitaliseras. Digitalisering har bidragit till många positiva förändringar i hans vardag som pensionär. Han har i synnerhet haft stor glädje av att kunna delta i digitala träffar och möta andra på distans, eftersom han har nedsatt hörsel.
– I kombination med nedsatt hörsel har jag kanske främst utnyttjat digitalisering genom olika möjligheter att till exempel följa med föreläsningar och seminarier. Det ger absolut bättre möjligheter att följa med föreläsningar och evenemang.
Innan sin pensionering arbetade Bengt drygt 50 år inom farmacin, varav 20 år som apotekare, där apotekens olika digitala modeller, såsom elektroniska recept, hittat sin plats. Farmaci är ett ämne som fortfarande ligger honom varmt om hjärtat.
Han tillbringar gärna sin tid med att delta i digitala föreläsningar och seminarier om farmacins historia. Även inom släktforskningen spelar digitaliseringen en allt större roll.
– När man har nedsatt hörsel kan man ha svårt att gå på vanliga föreläsningar. Sedan jag gick i pension har jag börjat följa med olika typer av föreläsningar inom min bransch, utan några förväntningar på mig själv. Jag behöver inte föra vidare information, det är bara för min egen skull och för att få lära mig något nytt. Det har varit en fin sak, säger han.
Redan under sin tid som apotekare på apoteket Svanen i Helsingfors märkte han att hörseln började försämras. Höga toner hör han idag inte och låga röster kan vara svåra att uppfatta.
– Du kan ju tänka dig att kunder på apoteket talar rätt lågmält om sina privata ärenden så det var till stor nytta att få hörapparater, säger han.
Bengt berättar att hans hörapparater har börjat kännas föråldrade efter cirka 10 år.
– På sistone har jag tänkt att jag borde byta till en modernare hörapparat. Mina hörapparater har inte alla de här finesserna som finns i nyare modeller. Dagens hörapparater kan man rikta in på olika sätt, du kan ställa in den i olika program för olika situationer. Det är viktigt att man lär sig de funktioner som finns och inte är rädd för dem. Men det är sådana där onödiga rädslor som man har.
Eftersom han upplever att han klarar sig utan hörapparater i vissa situationer har han inte tidigare känt ett behov av att byta ut dem. Men ju mer han lär sig om olika finesser och funktioner, desto mer intresserad blir han av att sätta sig in i tekniken.
– Jag har inte tidigare förstått att söka info om vad det finns för apparater, eller att de kan hjälpa med mer än att förstärka ljudet. Om det går att skaffa hjälpmedel för olika situationer så varför inte göra det, frågar han sig själv.
Digikunskaperna ökade under pandemin
Som för många andra var det coronapandemin som bidrog till ett snabbt digiskutt för Bengt. Som aktiv i olika föreningar och styrelser fick han vänja sig vid att alla möten hölls via skärmen. – Under pandemin blev man van vid olika digitala format som Zoom och Teams. Det var en hel del att lära sig, men jag upplevde att man lärde sig något som man har nytta av. Jag upplevde det inte som tekniskt svårt.
Bengt väljer att dra nytta av digitala möjligheter på egna villkor, men kan han ibland uppleva den snabba förändringen som skrämmande.
Många saker som tidigare sköttes ansikte mot ansikte sker idag endast digitalt. Det kan kännas som att det digitala påtvingas en, menar han. En sak som oroar är risken att råka ut för fallgropar såsom nätfiske eller bedrägerier.
– Mycket kommer ovanifrån och du tvingas på ett sätt in i nya modeller. Du ges inte möjligheter till något annat, olika typer av service ges bara i digital form. Det känns på något sätt otryggt, säger han.
Fastän digitaliseringen stundtals kan kännas skrämmande är det viktigt att närma sig den, anser Bengt. Ju mer man lär sig desto bättre.
– Att inhämta kunskap på det området kan också vara viktigt. Ju mer kunskap man får om något, desto mer möjligheter har man att förhålla sig till det och se de positiva aspekterna. Samtidigt lär man sig på vilket sätt man själv kan utnyttja digitaliseringen. Digitalisering är bra som dräng, men den ska inte vara husbonde.
Bengt ser många fördelar med digitaliseringen, men inte på alla områden av våra liv. Ett av dem är vården, som digitaliseras mer och mer.
– Det är bra att möjligheterna finns men digitaliseringen får inte ta över helt och hållet. En digital diskussion med en läkare kanske inte blir lika bra som ansikte mot ansikte. Du är redan nervös när du fysiskt ska gå till en läkare. Man glömmer hälften av det som man har tänkt fråga, om man inte har en lista på det man måste få reda på. Jag kan tänka mig att man är ännu mer skärrad när man bara möter en läkare via skärmen. Det kräver kanske ett annat sätt att behandla situationen, funderar Bengt.
Människomöten kan inte ersättas
Digitalisering kan både minska och öka avstånden mellan människor. Bengt konstaterar att det alltid kommer att finnas situationer där den mänskliga faktorn behövs, allting går inte att sköta digitalt. Att träffa andra människor ansikte mot ansikte ger så mycket mer.
– Digitaliseringen gör att du ka nå fler människor, men det fråntar inte behovet av socialt umgänge och att umgås med folk i olika sammanhang. Den sociala samvaron får vi inte få tappa bort.
Text: Tina Kärkinen
Bild: Lars Kastilan