I Norden lär det finnas omkring fyra miljoner invånare, som har diagnostiserats med en hörselnedsättning. Antalet ökar hela tiden. Det blir allt vanligare att man får nedsatt hörsel när man blir äldre. Hörselnedsättningen kan ha flera olika orsaker. Men ljudmiljön har kanske inte varit den bästa på många arbetsplatser. Det är svårt och framför allt ansträngande att höra och arbeta i en bullersam miljö. Människors attityder till hörselnedsättning har under de senaste åren förändrats till det bättre. En hörselnedsättning är ändå tyvärr ännu förknippad med ett visst stigma. Det gör att människor förnekar sin hörselnedsättning och inte söker sig till hälsovård för att få en hörapparat.
Dålig hörsel kan leda till tinnitus, huvudvärk, stress, social isolering, depression och utmattning. Nyare forskning visar också att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens. Världshälsoorganisationen WHO uppmanar länderna i världen att satsa på hörselvård just för att obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. Det råder akut audionombrist i Norden. Det utbildas alldeles för få. Det här leder till långa väntetider och brist på kompens inom hörselvården. Köerna till hörselvården växer och i en del av de nordiska länderna kan väntetiden vara över ett år.
Samarbete i Norden
De Nordiska hörselskadades samarbetskommitté, NHS, är ett organ för intressebevakning och påverkan i Europa och i Norden. I samarbetet ingår hörselförbunden från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige. Ordförandeskapet roterar mellan ländernas hörselförbund.
Svenska Hörselförbundet och Kuuloliitto i Finland hör till NHS. Det mångåriga samarbetet mellan hörselförbunden i Norden fyller 75 år. Finland valdes till ordförandeland för perioden 2025 – 2026. Kuuloliittos förbundsordförande Taru Reinikainen fungerar som ordförande och Svenska hörselförbundet har hand om sekretariatet. Arbetet fördelas och sköts tillsammans.
Varför är nordiskt samarbete så viktigt?
Jag tyckte att den diskussion och det uttalande vi gjorde vid senaste årsmöte i Torshavn tydligt visar att våra medlemmar och förbund i Norden har samma typ av problem och utmaningar. Därför behöver vi samverka och diskutera hur vi ska nå ut till våra beslutsfattare på det lokala, regionala och nationella planet för att hitta lösningar på problemen.
Målet med vårt samarbete i Norden är att driva på frågor som gäller tillgänglighet, rehabilitering och hjälpmedel. Vi samordnar ny information om hörselfrågor.
Förslag till beslutsfattare inom statliga myndigheter, utbildningsenheter och välfärdsområden:
• Inför ett nationellt screeningprogram för tidig upptäkt av hörselnedsättning,
• Utbilda tillräckligt många audionomer, audiologer och andra hörselvårdsspecialister, som kan svenska.
• Bort med långa väntetider. De hörselskadade behöver få vård i rimlig tid
Anita Ismark
Vice-ordförande i Svenska hörselförbundets styrelse