Organisationer inom hörsel- och teckenspråksområdet uttrycker sin djupa oro över de eventuella ytterligare nedskärningar i bidrag till social- och hälsovårdsorganisationer som lagts fram inför ramförhandlingarna.
De tidigare planerade nedskärningarna drabbar redan nu oproportionerligt hårt personer i en redan utsatt ställning, såsom personer med funktionsnedsättning och språkliga minoriteter. Ytterligare nedskärningar skulle lamslå organisationernas verksamhet. Organisationerna kräver att man avstår från ytterligare nedskärningar och säkerställer delaktigheten för personer med hörselnedsättning, döva och dövblinda i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Finland har ratificerat.
De bidrag som organisationerna får, riktas till personer som är i behov av hjälp och stöd, och som inte själva har möjlighet att försvara sina rättigheter. Organisationerna inom hörsel- och teckenspråksområdet koordinerar och stöder frivilliga runt om i Finland, som dagligen möter människor i behov av stöd. Utan dessa organisationers expertis, handledning samt specialkompetens inom funktionsnedsättning och språklig tillgänglighet skulle frivilligverksamheten och kamratstödet upphöra. Organisationerna spelar också en viktig roll i att främja målgruppernas övergripande säkerhet och att identifiera deras särskilda behov i undantagsförhållanden.
Organisationerna betonar att deras arbete inte är överlappande, utan att var och en av organisationerna har sin egen målgrupp och expertis. De betjänar till exempel personer med hörselnedsättning i olika språkgrupper, teckenspråkiga samt familjer med barn med hörselnedsättning, vars behov och språkliga bakgrund varierar.
Bidragen till organisationer inom sinnesfunktionsnedsättning har minskat sedan 2011 utan indexhöjningar, trots att behovet inte har minskat. Till följd av nedskärningarna har verksamheten redan skurits ned betydligt. Nya nedskärningar bör inte genomföras utan en bedömning i enlighet med FN:s funktionsrättskonvention. Samtidigt pågår en sannings- och försoningsprocess för döva och teckenspråkiga som syftar till att förbättra deras ställning, vilket gör nedskärningslinjen motsägelsefull i förhållande till statens egna mål.
Särskilt oroande är diskussionen om organisationernas roll i påverkans- och intressebevakningsarbete. I denna diskussion förbises organisationernas roll som en väsentlig del av den delaktighet som krävs enligt FN-konventionen samt deras betydelse för att säkerställa en icke-diskriminerande lagstiftning. Ytterligare nedskärningar skulle direkt försämra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och teckenspråkiga att påverka beslut som rör dem själva.
Organisationerna fyller sådana luckor som det övriga systemet inte når. Om deras verksamhet försvagas blir många utan stöd och lämnas ensamma. Kortsiktiga besparingar kan leda till ökade kostnader på längre sikt och ökat mänskligt lidande. Samtidigt ökar trycket på välfärdsområdena, serviceunderskottet fördjupas och behovet av tyngre, korrigerande tjänster växer, vilket särskilt drabbar redan utsatta grupper.
Organisationerna kräver:
- Att de redan planerade nedskärningarna i bidrag mildras och att man avstår från ytterligare nedskärningar. Organisationernas självbestämmanderätt ska tryggas.
- Att skyldigheterna enligt FN:s funktionsrättskonvention gällande funktionshinderorganisationer och lagstiftning följs.
- Att teckenspråkslagen följs, där myndigheter har en skyldighet att främja teckenspråket.
- Att påverkansarbete erkänns som en del av demokratin och arbetet för ett icke-diskriminerande samhälle, samt att funktionshinderorganisationernas roll i att främja den övergripande säkerheten erkänns.
Organisationerna inom hörsel- och teckenspråksområdet fortsätter gärna en konstruktiv dialog med beslutsfattare, men betonar att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och teckenspråkiga inte får åsidosättas.
Mer information och kontakt:
Sanna Kaijanen, verksamhetsledare, Kuuloliitto ry, sanna.kaijanen@kuuloliitto.fi, 040 508 1716. Kuuloliitto representerar personer med hörselnedsättning som använder hörhjälpmedel eller lever med nedsatt hörsel – från barn till äldre. Målgruppen omfattar även personer i en särskilt utsatt situation ur ett hörselhälsoperspektiv.
Nora Strömman, verksamhetsledare, Svenska hörselförbundet rf (nora.stromman@horsel.fi, 044 533 3964. Svenska hörselförbundet representerar personer med hörselnedsättning med svenska som modersmål. Förbundet ordnar mångsidig verksamhet, sprider förebyggande information till den svenskspråkiga befolkningen och bevakar målgruppens intressen.
Markku Jokinen, toiminnanjohtaja, Kuurojen Liitto ry, markku.jokinen@kuurojenliitto.fi. Kuurojen Liitto är en intresse-, expert- och serviceorganisation för teckenspråkiga döva. Förbundet främjar jämlikhet och samhällelig delaktighet på basis av språk och kultur.
Magdalena Kintopf-Huuhka, verksamhetsledare, Finlandssvenska teckenspråkiga rf, magdalena.kintopf-huuhka@dova.fi. Finlandssvenska teckenspråkiga representerar döva och teckenspråkiga finlandssvenskar. Det finlandssvenska teckenspråket är ett allvarligt hotat minoritetsspråk.
Sari Suokas, verksamhetsledare, Kuulovammaisten Lasten Vanhempien Liitto ry, sari.suokas@klvl.fi, 050 561 3752. Kuulovammaisten Lasten Vanhempien Liitto stöder familjer oberoende av barnets kommunikationssätt eller typ av hörselnedsättning genom kamratstöd, information och intressebevakning.
Janet Grundström, verksamhetsledare, LapCI ry, janet.grundstrom@lapci.fi, 0400 914 583. LapCI ry stöder barn och unga med kokleaimplantat samt deras familjer genom kamratstöd, information och intressebevakning.
Risto Hoikkanen, verksamhetsledare, Suomen Kuurosokeat ry, risto.hoikkanen@kuurosokeat.fi, 040 566 1371. Suomen Kuurosokeat är en intresse-, kamrat-, expert- och serviceorganisation för personer med dövblindhet eller kombinerad syn- och hörselnedsättning. Organisationen erbjuder tjänster nationellt.