Taru Reinikainen är sedan 2023 ordförande för finska hörselförbundet Kuuloliitto och sedan 2025 ordförande för NHS, Nordiska hörselskadades samarbetskommitté. Vi hörs ställde några frågor till Taru om nordiskt hörselsamarbete.
Berätta om din bakgrund och varför du vill arbeta med hörselfrågor?
För ungefär fem år sedan fick jag hörapparater och gick direkt med i Kuuloliittos verksamhet i Helsingfors lokalförening. För mig har alltid intressebevakningsfrågor varit viktiga, så det var ganska naturligt att gå med i förbundets verksamhet. Jag är också medlem i Helsingfors funktionshinderråd. Mitt intresse är särskilt inriktat på arbetslivet och likabehandling, delvis på grund av mitt yrke. Jag har också gjort min magisterexamen om rimliga anpassningar på arbetsplatsen. Jag bor i Rödbergen med min man och arbetar för ett fackförbund som avtalsförhandlingsombudsman. Föreningsverksamhet är viktigt för mig och jag har varit i aktiv i olika föreningar och är det fortfarande. På fritiden gillar jag att spela bridge och åka båt på sommaren.
Vilka är de viktigaste prioriteringarna för NHS under de kommande åren?
Vi måste fortsätta vårt påverkans- och informationsarbete i framtiden. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i beslutsfattandet i de nordiska länderna inom alla verksamhetsområden och personer med funktionsnedsättning ska höras i beslutsfattande som berör dem. Vi måste se till att tillgängligheten tryggas och EU:s tillgänglighetsdirektiv och EU:s funktionshinderkort är viktiga verktyg i detta avseende. Vi behöver striktare EU-reglering och ett starkt samarbete mellan våra organisationer. I Finland råder det till exempel en stor brist på tolkar som kan finlandssvenska. Samma problem finns i hela Norden, till exempel får samer, grönlänningar och färöingar inte tjänster på sitt eget modersmål. Det här är ett problem som vi måste arbeta tillsammans för att ta itu med. Kommunikation tillhör alla. Man tror ofta att hörselnedsättningar bara är ett åldersproblem. Frågan berör oss alla och vi är en betydande grupp nordiska människor som har rätt att bli hörda.
Varför behövs ett nordiskt hörselsamarbete?
Jag ser att vårt samarbete i framtiden kommer att bli ännu närmare och dess betydelse kommer att växa. Våra samhällen är väldigt lika och bygger på liknande värderingar. Tillsammans kan vi påverka bättre. Vi har mycket att göra för att bevara det nordiska välfärdssamhället. Jag vill inte att vi ska förvandlas till ett välgörenhetssamhälle. Vi, personer med funktionshinder, har också rätt till ett jämlikt liv, vilket inte kan överlåtas till andras välvilja.
Vilka gemensamma utmaningar har de nordiska länderna på hörselområdet?
Ett vanligt problem i de nordiska länderna är tillgången till hörapparater och hjälpmedel samt tillgång till hörselrehabilitering. Tjänsterna ska vara kostnadsfria och tillgängliga för alla, oavsett ålder. Bullerproblem är fortfarande ett problem i vårt samhälle. Mer uppmärksamhet behöver ägnas åt hörselskydd. Jag har en känsla av att frågan ännu inte tas på fullt allvar och att problemet inte får den uppmärksamhet det förtjänar.
Hur kan vi stärka det nordiska samarbetet?
Våra samhällen liknar varandra, så vi kan lära av varandras erfarenheter. Ju fler vi är desto större är vår röst och ju mer vi samarbetar desto bättre kan vi påverka.
Text: Tina Kärkinen
Bild: Privat