Hörselrehabiliteringen är idag splittrad mellan olika aktörer. Man kan söka rehabilitering via FPA, pensionsförsäkringsbolag, organisationer och privata företag. Det splittrade fältet gör att användare inte har tillräcklig information och kunskap om de rehabiliteringstjänster som finns eller blir utan rehabilitering som de har rätt till.
Onsdagen 16.3.2022 ordnade Social- och hälsoministeriet (SHM) ett webbinarium för att informera om en ny reform av hörselrehabilitering och vad som behöver beaktas inom hörselrehabilitering. Som en del av reformen har en arbetsgrupp tillsatts för att ta fram guiden “Nationella grunder för medicinsk rehabilitering. Guide för professionella inom hälso- och socialvården samt personer som arbetar inom rehabilitering”.
Under tillfället berättade arbetsgruppens medlemmar om vad man borde ta i beaktande inom framtidens hörselrehabilitering. Från arbetsgruppen deltog Anniina Lavikainen, utvecklingschef vid Kuulitto, talterapeut Kati Pajo vid HUS, Anne Kanto-Ronkanen, specialsakkunnig vid SHM samt Antti Aarnisalo, docent och överläkare vid HUS.
Arbetsgruppen föreslår att social- och hälsovårdsministeriet svarar mot nationella kriterier för tillgänglighet samt kvalitet till de tjänster som välfärdsområdena ansvarar för. Målet är att trygga människors jämlika tillgång till och rätt till rehabiliteringstjänster, oberoende av inom vilket välfärdsområde tjänsterna ordnas. Målet med guiden är att sammanföra rehabiliteringstjänster.
Mer uppföljning behövs
Överläkare Aarnisalo betonade behovet av starkare sammanhållning på reahabiliteringsområdet. Det behövs en enhetlig hörselrehabilitering, istället för utspridda aktörer samt mer objektiva mätningar av rehabiliteringens framsteg. Det behövs även mer efterarbete och uppföljning för att öka användningen av hörapparater. Uppföljningar, kontroller och justeringar bör göras i samarbete med rehabiliteringshandledare och audionomer. Det positiva är att utvecklingen att digitala hjälpmedel går framåt. Men den snabba utveckling av hörappareter kan försvåra utvärderingen av nya modeller.
Enligt Aarnisalo mäter vi rehabiliteringens framgång ganska dåligt i Finland. Det behövs såväl mer uppföljning som insamling och utvärdering av information. Detta skulle i förlängningen stärka hörselstationernas arbete. Aarnisalo påpekade att det finns ett behov av att utöka hörselhandledning, konsulttjänster och även audionomutbildning och hörselrehabilitering inom välfärdsområdena.
Stöd genom hela livet
Det är viktigt att inom rehabiliteringen skapa möjligheter för att komma närmare användaren av tjänsterna. En positiv sak som lyftes fram var att användning av digitala tjänster har blivit allt vanligare, vilket kan göra hörselrehabilitering mer mångsidig. Arbetsgruppen påminde om att de som använder hörselrehabiliteringstjänster inte är en homogen grupp. Personerna kan även ha andra diagnoser eller sjukdomar.
Enligt utvecklingsdirektör Anniina Lavikainen är det en utmaning i Finland att man inte ser på rehabilitering och handledning som en livslång sak. Detta tänkesätt behöver förändras, menade hon.
Rehabiliteringen ska ju inte sluta då du får hjälpmededel, det är då den ska börja. Man behöver hitta sätt att leva med den nya situationen. Processen med efterarbete borde ha en central roll.
Brist på kunskap om hörsel på arbetsplatser
Åldersrealterad hörselnedsättning kan vara en utmaning i arbetslivet, eftersom den smyger sig på långsamt under en längre tid.
– Bra akustik är avgörande för hur väl en person med hörselskada klarar sig på arbetsplatsen. Det kan vara en utmaning för arbetsgivaren att känna igen symptom som kan utgöra risker för arbetsförmågan.
Lavikainen poängterade att det råder en brist på kunskap om ljudmiljö och hörsel på arbetsplatser. Hon inflikade att det inte alltid behövs dyra lösningar för att göra justeringar på arbetsplatser. Det är vilktigt att komma ihåg att understöd kan sökas för att förbättra akustiken på arbetsplatser och skapa en god ljudmiljö.
Mångprofessionellt stödpaket
Arbetsgruppen konstaterade att det behövs mångprofessionellt stöd under hela livet, såväl under arbetslivet som efter arbetslivet. Med tillräckligt och mångprofessionellt stöd kan man bättre upprätthålla arbetsförmågan. Det behövs stöd i arbetslivet, efter arbetslivet och en mångprofessionalitet under hela vägen. Här är audionomen i nyckelposition.
Enligt Kati Pajo, talterapeut vid HUS hörselstation, borde hörselrehabiliteringstjänster utökas. I grundpaketet för hörselrehabilitering ingår idag audionom- och läkartjänster. Pajo menade att paketet även borde innehålla en psykolog, rehabiliteringshandledare, talterapeut och socialarbetare.
Lavikainen poängterade avslutningsvis att det förutom den medicinska aspekten, även är viktigt att inom hörselrehabiliteringen ta i beaktande FN-konventionen om personer med funktionsnedsättning. Hur närmar man sig bättre konventionens synsätt inom hörselrehabilitering, frågade hon sig, och påminde om att hålla konventions devis “Inget om oss utan oss” i minnet när förslag omsätts i praktisk handling.
Text: Tina Kärkinen
Bild: Pixabay
———————————–
Visste du att?
Yrkesinriktad rehabilitering erbjuds personer med en funktionsnedsättning och personer som på grund av långvarig eller upprepad sjukdom har varit frånvarande från arbetslivet. Detta gäller inte vid olycksfall i arbetet eller yrkessjukdomar, såsom bullerskador. I dessa fall har du rätt till olycksfallspension.
Syftet med yrkesinriktad rehabilitering är att du ska kunna återvända till eller hållas kvar i yrkeslivet fram till pensionsåldern, och undvika invalidpension. På detta sätt kan du erhålla en högre lön jämfört med pension. Samtidigt kan din ålderspension fortsätta växa, du kan fortsätta utveckla din kompetens och din funktionsförmåga kan förbättras.
Beroende på livssituation kan du få yrkesinriktad rehabilitering via FPA eller din arbetspensförsäkringsbolag. Du har rätt till stöd för yrkesinriktad rehabilitering via ditt arbetspensförsäkringsbolag om du har varit i arbetslivet i ca. 5 år, antingen har en yrkesutbildning eller arbetat inom ditt yrke i minst 5 år, har sammanlagda inkomster på minst 37 725, 23 euro (år 2022) och inte har uppnått pensionsålder. Övriga villkor kan bero på din arbetspensionsanstalt .
Text: Maija Nilsson
Ansvarig för intressebevakning och internationella verksamheten