Insändare: Hörselundersökningar borde vara en självklar del av primärvården

Hörseln har stor betydelse för vår hälsa. Att få hörselvård i rätt tid förebygger ohälsa, sparar resurser och skapar förutsättningar för delaktighet och livskvalitet. Obehandlad hörselnedsättning kan ha stora konsekvenser såväl för individen som för samhället. På individuell nivå kan de bidra till socialt utanförskap och ökad risk för demens. Personer med hörselskador som inte har hörhjälpmedel visar på högre nivåer av ensamhet och social isolering vilket kan påverka den psykiska och kognitiva hälsan. Det har stora ekonomiska konsekvenser för hela samhället.

Den 3 mars är Världshälsoorganisationen WHO:s internationella hörseldag. Den årliga kampanjen påminner om vikten av god hörselvård och att skydda hörseln. Fokus för årets kampanj är att erbjuda god hörselvård redan i primärvården.

Tröskeln för att söka vård när man börjar höra sämre kan för många vara hög. Bidragande orsaker kan vara okunskap om hörapparatens positiva inverkan eller stigma kring hörapparatsanvändning. Hörselskador är den vanligaste funktionsnedsättningen bland personer över 70 år. I arbetsför ålder har cirka 10 procent av befolkningen hörselskador. Betydligt fler skulle ha nytta av hörhjälpmedel än de som i dag har det. Att upptäcka och behandla hörselskador måste få högre prioritering. Men frågan är om hälsovården i dag har kapacitet att svara mot de reella behoven av hörselvård. Våra beslutsfattare behöver mer kunskap om och större medvetenhet kring konsekvenserna av bristande hörselvård, för att tillsätta nödvändiga resurser. Det behövs mer kunskap om konsekvenserna av obehandlad hörselnedsättning också bland vårdpersonal och allmänheten. Tillräckliga resurser behövs för att utveckla hörselvården på hälsostationer, så att fler får hjälp redan i ett tidigt skede.

För att främja livskvaliteten och hälsan hos en åldrande befolkning krävs mer förebyggande insatser. Hörselundersökningar borde vara en självklar del av primärvårdens hälsoundersökningar.

Ofrivillig ensamhet är utbrett bland äldre och hörselnedsättning kan vara en bidragande orsak. ”Du hör bra för din ålder” får inte vara ett argument då någon söker stöd för nedsatt hörsel. Hörselns betydelse för att vi ska kunna delta på lika villkor i samhället får inte underskattas. Tidiga insatser bibehåller funktionsförmågan hos personer med hörselskador, vilket tryggar möjligheten till delaktighet och ett självständigt liv.

Det behövs en satsning på hörselvården för att kunna möta de behov som finns i dag och i framtiden. Genom att förbättra hörselvården i Finland kan vi upptäcka hörselskador i tid och förebygga uppkomsten av social isolering, ensamhet och demens. Kom ihåg att fråga om hörseln vid nästa besök på hälsovårdsstationen.

Mikaela Nylander, ordförande, Svenska hörselförbundet

Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning/Svenska hörselförbundet