Svenska hörselförbundet välkomnar Henrik Wickströms uttalande (HBL 6.10) om vikten av att trygga rätten till vård på båda nationalspråken. Förändringarna som görs i och med att vi går över till välfärdsområdena ger en möjlighet att se till att vård på svenska finns med från början och inte blir en efterkonstruktion.
För vår målgrupp som är svenskspråkiga hörselskadade är det viktigt att få höra modersmålet i kontakten med vården eftersom det är det språk man hör och förstår bäst. Också för många äldre personer är modersmålet det starkare språket. Många glömmer över tid bort de språk de lärt sig under livets gång. Att bli bemött på sitt eget modersmål är viktigt då det gäller något så grundläggande som ett besök inom hälso- och sjukvården.
Tillgången till svenskspråkig personal med tillräcklig sakkunskap blir en utmaning inom hörselvården. För hörselskadade handlar det om besök hos audionom för hörapparatsutprovning och justeringar. I mötet med audionomen är språket avgörande för att hörselskadade ska få sina vårdbehov bemötta.
Enligt yrkesbarometern råder det stor brist på audionomer i Finland. Bristen är påtaglig bland svenskspråkiga audionomer och det borde utbildas fler. Här spelar Västra Nylands välfärdsområdes nationella uppdrag in. Det har ansvar för att utveckla landets social- och hälsovårdstjänster på svenska och vi hoppas att audionombristen uppmärksammas inom detta utvecklingsarbete. Audionomyrket skulle kunna utvecklas till en arbetsmöjlighet för många fler. I dag är audionomutbildningen en avgiftsbelagd påbyggnadsutbildning. Avgifterna kan utesluta professionella inom vården som vill vidareutbilda sig, men saknar ekonomiska möjligheter. Enligt världshälsoorganisationen WHO kommer antalet hörselskadade att bli allt fler och denna utveckling kommer också att ske i Finland. Det behövs en satsning för att kunna svara mot ett ökat behov av hörselvård.
Vi lever längre och bland personer över 75 år har cirka 50 procent en hörselnedsättning. Vi vet att obehandlad hörselnedsättning kan leda till bland annat social isolering och demenssjukdomar. Bland våra äldre bidrar god hörselvård till ökad livskvalitet och förebygger andra följdsjukdomar. Också unga utsätter sin hörsel för stora ansträngningar genom ökad användning av knapphörlurar med musik på hög volym. Så vi kommer att behöva fler audionomer. Både på svenska och på finska.
Det är viktigt att vi ser till att vården på svenska tryggas både inom primärvården och specialsjukvården. Vi har inte råd att förbise specialgruppers och äldres svenskspråkiga hörselvård.
Maija Nilsson, ansvarig för intressebevakning, Svenska hörselförbundet
Insändaren har publicerats i Hufvudstadsbladet 20.10.2022.